Litteratur
Litteratur
Varje år kommer flera studier och böcker om vårdhundar. Här har vi tagit in en del litteratur som vi bedömt som viktig. Den är sorterad under tre rubriker:
1. Böcker och breda översikter Vi vill t.ex. rekommendera Fine m.fl. (2006), McNicholas m.fl. (2005), Wells (2007), Håkansson (2008) och Silfverberg (2009). Se även Socialstyrelsens skrifter och Wilson & Turner (1998).
2. Forskning
3. Examensarbeten, uppsatser etc.
Samtliga verk innehåller litteraturlistor som kan leda vidare.
1. Böcker och breda översikter
Anderson, P. Elisabeth. 2008. The Powerful Bond between People and Pets. Our boundless connections to companion animals. Praeger Publishers. ISBN-13: 978-0-275-98905-7.
Boken är välskriven och bred, baserad på forskningsrön. Utförliga litteraturreferenser.
Beck-Friis, B, Strang, P & Beck-Friis, A. 2007. Hundens betydelse i vården. Erfarenheter och praktiska råd. Gothia.
Varför djur i vården? Hur gör man då man vill ha hund på särskilda boenden? De här frågorna diskuteras i boken. Här finns också ett kapitel om hundens betydelse vid svår cancersjukdom.
Dono, Jo-Ann & Ormerod, Elizabeth, eds. 2005. Older people and pets. A comprehensive guide. Society for Companion Animal Studies.
Boken ger en bred översikt av såväl forskning som praktik om hundens användning för äldres välbefinnande och vård. Här finns en mängd konkreta, pratiska råd.
Fine, Aubrey H. ed. 2006 (2000). Handbook on Animal Assisted Therapy. Theoretical Foundations and Guidelines for Practice. Academic Press. ISBN-13: 978-0-1236-9484-3.
En ganska heltäckande bok i ämnet. Här finns kapitel om både grundläggande frågor och de som rör särskilda målgrupper, från barn till gamla.
Hassink, J, van Dijk, M, eds. 2006. Farming for health. Green-Care Farming Across Europe and the United States of America. Springer förlag. ISBN-10 1-4020-4540-9 (HB).
I boken ges en översikt av läget i början på 2000-talet vad gäller användning av lantbruksmiljöer (inkl. gårdens djur) för behandling av ohälsa, och som miljö för omsorg för handikappade m.fl. Här finns både tematiska artiklar och beskrivningar land för land.
Hultman, Sven-G. 2005. Natur i vården. Grön terapi och rehabilitering – en naturlig del av framtidens hälso- och sjukvård? Landstinget i Uppsala län.
Med grön terapi avses både användning av sällskapsdjur och trädgård/park/natur. Tre frågor behandlas: Vad är grön terapi/rehabilitering? Finns evidens? Vad kan landstinget göra om man vill använda sig av ”Natur i vården”?
Hundar i vård och omsorg. Vägledning till praktiskt arbete. 2014.
I denna skrift ges konkret information om planering, genomförande och dokumentation vid arbete med hund i vård och omsorg.
Håkansson, Margareta, Palmgren Karlsson, Carina, Sallander, Marie & Henriksson, Göran. 2008. Husdjur och folkhälsa. En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa.
Rapporten visar att forskningen stöder påståendena att djur har vissa hälsofrämjande effekter för människan.
Höök, Ingeborg. 2010. Hund på recept. Den professionella vårdhunden. Provläs här.
En lättläst överblick av vad ett vårdhundsekipage är och gör.
Höök, Ingeborg. 2011. Hund för hälsa. Vårdhundens ABC. Provläs här.
Boken är fullspäckad med praktiska övningar och tips. Den är den tänkt som ett studiestöd till Vårdhundskolans elever. Boken är också en viktig källa till inspiration för all vårdpersonal som i sitt jobb kommer i kontakt med hundar som jobbar på remiss.
Kellert, Stephen & Wilson, Edgar O, eds. 1993. The Biophilia Hypothesis. The Island Press.
Med boken Biophilia: The Human Bond with Other Species (1984) myntade Wilson begreppet ”biofili”: människans inneboende dragning till det levande, att människan har en medfödd tendens att uppmärksamma, handskas med eller på andra sätt rea-gera positivt på natur. Samlingsvolymen från 1993 innehåller ett tiotal artiklar som går på djupet i olika aspekter av biofilibegreppet.
Levinson, Boris.
– 1969. Pet-Oriented Child Psychotherapy. Springfield, Ill: Charles Thomas.
– 1972. Pets and Human Development. Thomas, Springfield.
Redan i slutet på 1960-talet noterade den amerikanske psykologen Boris Levinson anmärkningsvärt goda effekter när en hund deltog som medterapeut.
Manimalis. Manimalisrapporten. 2009.
Skriften innehåller statistik om sällskapsdjuren, uppgifter om deras positiva effekter för samhället och den enskilda människan, organisationer av intresse i sammanhanget, stöd och stipendier m.m.
Läs mer om föreningen Manimalis på www.manimalis.com.
Mc Nicholas, June, Gilbey, Andrew, Rennie, Anna, Ahmedzai, Sam, Dono, Jo-Ann och Ormerod, Elizabeth. 2005. Pet ownership and human health: a brief review of evidence and issues. British Medical Journal 331:1252-1254.
Norling, Ingemar. 2002. Djur i vården. Om hur sällskapsdjur kan påverkas äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra personalens arbetsmiljö. Göteborgs univ, Sektionen för vårdforskning.
Salotto, Pearl (red). 2001. Pet Assisted Therapy. D.J. Publications. ISBN 0-9713676-0-4.
Boken innehåller ett 60-tal kapitel inom fyra områden: historik, praktik inom äldrevård, rehabilitering, behandling av utvecklingsstörda m.m, etiska frågor samt framtidsfrågor.
Uvnäs-Moberg, K. & Petersson, M. 2004. Oxytocin – biokemisk länk för mänskliga relationer. Mediator av antistress, välmående social interaktion, tillväxt, läkning. Läkartidningen, 101:2634-2639.
En översiktlig beskrivning av det viktiga ”lugn-och-ro-hormonet” oxytocin, som sannolikt är en viktig förklaring till de goda effekterna av kontakt med (sällskaps)djur.
Wells, Deborah L. 2007. Domestic dogs and human health: An overview. British Journal of Health Psychology, 12, 145-156.
Wilson, Edgar O. 1984. Biophilia: The Human Bond with Other Species. Cambridge: Harvard University Press.
Se text ovan vid Kellert & Wilson.
Wilson, Cindy, C & Turner, Dennis, C. (eds). 1998. Companion Animals in Human Health. Sage publications. ISBN 0-7619-1061-1.
Skriften innehåller de föredrag som hölls vid ”Seventh International Conference on Human-Animal Interactions”. Detta var första tillfället när enbart bidrag som genomgått en professionell s.k. blind, peer-review togs med. Innehållet i boken liknar det i Salottos ovan, men antalet kapitel är färre och mer sammanhållna.
2. Forskning
Anderson, David C. 2007. Assessing the Human-Animal Bond. A Compendium of Actual Measures. Purdue Univ. Press. ISBN-13: 9078-1-55753-424-8.
En värdefull sammanställning över alla de skalor som används inom forskningen för att utvärdera effekter vid användning av djur i vården.
Anderson, Robert K, Hart, Benjamin L. och Hart, Lynette A (eds). 1984. The Pet Connection. Its Influence on Our Health and Quality of Life. Proceedings of con-ferenses at Univ. of Minnesota and Univ. of California June 1983. Center to study Human-Animal Relationships and Environments, Univ. of Minnesota, Min-neapolis.
En äldre skrift – en av de första klassikerna! Redan 1983 hölls i USA två konferenser (se ovan) där resultat av forskning om ”banden mellan människan och (sällskaps)djuren)” redovisades. Skriften är en sammanställning av de 49 anföranden som hölls.
Anderson, W.P, Reid, C.M. och Jennings, G.L. 1992. Pet ownership and risk factors for cardiovascular disease. Medical Journal of Australia 157:298-301.
Ofta citerad studie som visar på minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar hos ägare av sällskapsdjur.
Barker, Sandra B. and Dawson, Kathryn S. 1998. The Effects of Animal-Assisted Therapy on Anxiety Ratings of Hospitalized Psychiatric Patients. Psychiatr Serv 49:797-801.
Studien visade på signifikant sänkning av ångest efter kontakt med hund.
Blackshaw, J. et.al. 1995. A long-term study of the effects of a resident pet, visiting pet, or no pet, on elderly residents of three nursing homes. IAHAIO konferens paper.
En studie om användning av hund vid äldreboenden, där man jämför hund som bor på institutionen med besökshund eller att ingen hund finns med.
Brodie, Sarah J. & Biley, Francis C. 1999. An exploration of the potential benefits of pet-facilitated therapy. J of Clinical Nursing, 8: 329-337.
En genomgång av litteraturen på området leder till slkutsatsen att den potentiel-la hälsonyttan av kontakt med sällskapsdjur är betydande.
Brodie, Sarah J. et. al. 2002. An exploration of the potential risks associated with using pet therapy in healthcare settings. J of Clinical Nursing, 11: 444-456.
Efter en gedigen genomgång av litteraturen på området drar man slutsatsen att nyttan av kontakt med sällskapsdjur vida överväger riskerna, både i hem- och institutionsmiljö. Förutsättningen är dock den allmänt goda hälsomiljö som finns i Europa och Nordamerika samt en ansvarsfull hantering av djuren.
Buttram, D. 2001. Animal assisted therapy (AAT) as an integral part of physiotherapy (=T) sessions in a nursing home. IAHAIO konferenspapper.
DiSalvo, H, Haiduven, D, Johnson, N, Reyes, V, Hench, C, Shaw, R, Stevens, D. 2006. Who let the dogs out? Infection control did: Utility of dogs in health care settings and infection control aspects. American J. of Infection Control, Volume 34, Issue 5, Pages 301-307.
Om man följer de riktlinjer som finns bedöms riskerna för infektion i allmänhet vara små.
Fossier-Varney. N. et.al. 2001. Animal assisted therapy and psycho-behavioral problems in the aged patient in long-term care. IAHAIO konferens paper.
Friedman, E, Katscher, A.H, Lynch, J. och Thomas, S. 1980. Animal companions and one-year survival of patients after discharge from a coronary care unit. Public Health Reports 95(4)307-312.
En ofta citerad studie som visade på högre överlevnad efter hjärtoperation hos de som hade sällskapsdjur.
Friesen, Lori. 2009. Exploring Animal-Assisted Programs with Children in School and Therapeutic Contexts. Early Childhood Educatiion Journal. Volume 37, Number 4 / January, 2010.
En aktuell översikt i ämnet avseende både positiva effekter och tänkbara problem.
Haughie, E, Milne, D. och Elliott, V. 1992. An evaluation of companion pets with elderly psyciatric patients. Behavioural Psychotherapy 20:367-372.
Headey, B. & Grabka, M. 2003. Pet ownership is good for your health and saves public expenditure too: Australian and German longitudinal evidence. Australian Social Monitor, Vol 5 No 4 Nov 2002, sid. 93-99. Också tillgänglig via Deutsche In-stitut für Wirtschaftsforschung (DIW).
Lundström, Annelie & Blusi, Madeleine. 2012. Vårdhund i rehabilitering inom äldreomsorgen. Kommunförbundet, FoU i Västernorrland, Rapport 2012:11.
Nathans-Barel, I et.al. 2005. Animal-Assisted Therapy Ameliorates Anhedonia in Schizophrenia Patients. Psychothrerapy and Psychosomatics, Vol 74, No 1.
Nord, Catharina. 2011. Nytta med nöje. En utvärdering av två vårdhundsprojekt i äldreomsorgen i Uppsala kommun. Linköpings univ, Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (Nisal), nr 3/2011.
Möjligheterna är många att utveckla olika former av rehabiliterande verksamhet för äldre med vårdhund. Utvärderingen visar att även om effekterna kan vara subtila och kortvariga så är verksamhet med vårdhund både till nytta och nöje för äldre.
Olbrich, E. 2001. The importance of companion animals for the elderly in the 21st century. A differential analysis. IAHAIO konferens paper.
Saito, T. et.al. 2001. The relationship between keeping a companion animal, instrumental activities of daily living (IADL) and use of antihypertensive drugs: a study of japanese elderly living at home. IAHAIO konferens paper.
Sams, Mona J, Fortney, Elisabeth V & Willenbring, Stan. 2006. Occupational Therapy Incorporating Animals for Children With Autism: A Pilot Investigation. The American J of Occupational Therapy. Maj/Juni, Vol 60, No 3.
Serpell, J. 1989. The influence of pet ownership on people’s behaviour, health and lifestyle. IAHAIO konferens paper.
Velde, B.P, Cipriani, J. & Fisher, G. 2005. Resident and therapist views of animal-assisted therapy: Implications for occupational therapy practice. Australian Occ. Therapy J. 52, 43-50.
3. Examensarbeten, uppsatser etc.
Andersson, Catarina & Centurion Arce, Linda. 2013. Med tassar mot ett mål: Kan vårdhund öka välbefinnande, motivation och aktivitet vid rehabilitering? Uppsala univ, Inst för folkhälso- och vårdvetenskap, sjuksköterskeprogrammet, ex.arbete 15 hp.
”Båda typerna av träning var lika uppskattade enligt VAS, medan observationerna och intervjuerna visade att träningarna med vårdhund gav ökat välbefinnande.”
Andersson, Jonas & Eriksson, Marie-Helene. 2009. Vårdande med hjälp av djur. En möjlighet att främja boendes välbefinnande inom äldrevården? Mälardalens Högskola, Vårdvetenskap, Sjuksköterskeprogrammet.
Fördelarna med djurassisterat vårdande visade sig uppväga nackdelarna med god marginal.
Andersson, Anna & Hoff, Petra. 2009. Djurassisterad terapi och djurassisterad aktivitet i aktiviteter i det dagliga livet. Karolinska institutet, vårdvetenskap och samhälle. Sektionen för arbetsterapi. Ex.arb 15 hp.
Författarna intervjuar 9 diplomerade vårdhundsförare och analyserar svaren. Man drar slutsatsen att DAT och DAA kan ha positiva effekter för klienter som är i behov av att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet.
Andersson & Johansson. 2006: Hälsofrämjande effekter av sällskapsdjur. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, C-uppsats
En litteraturgenomgång visar att hälsoeffekterna är så väl belagda och betydande att sällskapsdjurens hälsonytta borde studeras bättre och tas tillvara i högre grad i Sverige.
Andersson, Elin & Landin, Lina. 2013. Djur som arbetsterapeutisk intervention. En litteraturöversikt. Luleå tekniska universitet, Int f hälsovetenskap, Avd f hälsa och rehabilitering, Arbetsterapeutprogrammet 180 hp.
De flesta av de inkluderade studierna visade på signifikanta resultat och alla studier påvisade någon form av positiv effekt. Den vanligaste djurarten var hästar.
Antonsson, Rebecka V. 2013. Sjuksköterskans upplevelse av ”hundassisterad” omvårdnad på äldreboenden.
Högskolan i Gävle, Avd. för hälso- och vårdvetenskap, sjuksköterskeprogrammat, examensarbete 15 hp.
Sex sjuksköterskor intervjuades om sina erfarenheter. Sjuksköterskorna upplevde att hundkontakten inverkade positivt på flera plan, både blande de boende och personalen. Man menade att antalet tillgängliga hundar var för litet och att insatserna kunde göras mer effektiva med en bättre struktur för mål och uppföljning.
Barkerud, Rickard. 2012. Vänner med förmåner – Positiva effekter av interaktion mellan människa-hund. Sv lantbruksuniv., Inst för husdjurens miljö och hälsa, studentarbete 399.
En litteratursökning gav efter sållning 50 vetenskapliga publikationer som bas för denna rapport. Slutsatsen är att det verkar finnas många hälsofrämjande effekter associerade med interaktion mellan människa och hund, för båda parter. Dessa oxytocinförmedlade effekter kan med fördel utnyttjas i ännu större utsträckning inom exempelvis sjukvård, äldreomsorg och psykiatri. Även hundvärlden kan säkerligen dra fördel av dessa effekter, t.ex. när det gäller att bygga upp en relation med en hund.
Borgström, Nina. 2011. Fyra tassar och en svans blir fem. En studie i hur hundassisterad pedagogik som metod kan främja barns inlärning i matematik. Kandidatarbete vid Åbo Akademi, Enheten för barnpedagogik.
Hundens medverkan gav en rad positiva resultat: ökad koncentration och motivation, större uthållighet och tålamod, ökning av den empatiska förmågan m.m.
Borgö, Liza & Martis, Ellinor. 2011. Hunden ? (den äldre) människans bästa vän. En intervjustudie om vårdhundars inverkan utifrån vårdpersonalens upplevelser. Linnéuniversitetet i Växjö, Inst. för hälso- och vårdvetenskap, Utbildningsprogram för sjuksköterskor. Examensarbete 15 p.
Studien visade en majoritet av positiva upplevelser där äldres kontakt med vårdhundar kunde medföra en hälsofrämjande inverkan.
Carlson, Marie. 2006. Djur som verktyg i socialt arbete. Stockholms Universitet, socionomprogrammet, C-uppsats.
Rapporten innehåller intervjuer med sex personer som arbetade på tre behandlingshem och som alla använde djur i behandlingen. Vid analys av svaren framkom tre teman, vilka analyserades utifrån tre perspektiv: det salutogena, objektrelationsteorin samt bindningsteorin.
Choudhary, Pirjo. 2012. Vårdhundars betydelse för personer med olika demenssjukdomar. Sophiahemmets Högskola, Omvårdnadsvetenskap, 15 hp.
16 vetenskapliga artiklar valdes ut och granskades. Författaren noterar flera positiva effekter och drar slutsen att ”det är viktigt att hälso- och sjukvården har kunskap om att vårdhunden har en positiv påverkan på personer med demenssjukdom.”
Dahlberg, J & Gustavsson, E. 2012: Alfons på besök. En intervjustudie om vårdpersonalens upplevelse av ett vårdhundsbesök på ett demensboende. Linnéuniversitetet, Inst för hälso- och vårdvetenskap, examensarbete, 15 hp.
Författarna gör en litteraurstudie och ett eget litet experiment, med inspration från ett program för lästräning med hundar som tillämpas i USA sedan 10-15 år: R.E.A.D. Läs mer här.
Dirfeldt & Persson. 2007: Att läsa för hunden – en metod för läsfärdighetsträning? Högskolan i Skövde, Inst för kommunikation och information, C-uppsats.
Författarna gör en litteraurstudie och ett eget litet experiment, med inspration från ett program för lästräning med hundar som tillämpas i USA sedan 10-15 år: R.E.A.D. Läs mer här.
Edmark, Hannes & Olsson, Helén. 2010. Hunden minns jag, men har vi ätit frukost? Hur djur kan påverka i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Högskolan i Kristianstad, Sekt för Hälsa och Samhälle, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete.
Exempel på resultat: Djur kan stimulera minnesträning, effekten av DAA är inte beständig utan måste uppdateras, djur kan komplettera omvårdnaden och tillfredställa behov. Det finns få studier genomförda på läkemedel och effekterna av DAA i kombination.
Ekström & Nielsen. 2006: Sällskapsdjur och äldre personer. Malmö högskola, sjuksköterskeprogrammet, examensarbete,
En litteraturstudie om effekter på äldres hälsa och välbefinnande.
Ennhart & Montanaro. 2006. Äldre personers upplevelse av livskvalitet inom äldreomsorgen. Inblick i en vårdfilosofi med fokus på närhet till husdjur. Ersta & Sköndal högskola. Socionomprogram med inriktning mot äldreomsorg. C-uppsats.
Närheten till djur inom äldreomsorgen visar sig ha goda effekter på de äldres livskvalitet.
Filipsson, Emma m.fl. 2008. Rehabilitering av människor med hjälp av djur. SLU, Inst för husdjurens miljö och hälsa. Projektarbete 6 hp.
En översiktlig litteraturstudie.
Forsberg, Linda & Olsson, Linda. 2011. Vårdhunden Alfred. En fallstudie av ?Projekt vårdhund?, ett projekt riktat mot demensboenden i Ludvika kommun. Mittuniversitetet, Inst. för socialt arbete, socionomutbildningen. C-uppsats.
Observationer och intervjuer kring vårdhunden Alfreds verksamhet rörande syfte, evidens och interaktion.
Gál, Gabriella & Glantz, Monika. 2011. Djurassisterad terapi i omvårdnaden. En forskningsöversikt om effekter av vårdhund. Sophiahemmets högskola, Kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap, självständigt arbete, 15 hp.
Studier av djurassisterad terapi visade att aktiviteter och stimulans med vårdhund gav positiva effekter
på hälsan, livskvaliteten och välbefinnandet hos personer med kronisk sjukdom.
Glingsten, Gunilla & Lund, Rosemarie. 2007. Hundar som hjälpmedel i vård och terapi. En studie om djur som hjälpmedel i behandlingsarbete. Y-uppsats, Malmö högskola/Hälsa och samhälle
”Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte.”
Hejra, Susanne. 2009. Vårdpersonalens inställning till och upplevelse av djur på särskilt äldreboende. En enkätstudie. Uppsala Univ, Inst för folkhälso- och vårdvetenskap. Examensarbete 15 hp.
Enkätstudien besvarades av 102 vårdpersonal vid 11 särskilda äldreboenden. Resultaten bekräftar det positiva med djur på särskilda äldreboenden, både för vårdpersonal och boende.
Iversen Ahrén, Mathilda. 2012. Hur påverkas patienter med psykiatrisk problematik av vårdhundar. En litteraturstudie? Uppsala univ, Inst för folkhälso- och vårdvetenskap, Ex.arb. 15 hp.
Hundassisterad intervention tycks vara en biverkningsfri metod som kan förbättra patientens livskvalitet genom ökat fysiskt och psykiskt välbefinnande. Detta gäller oavsett patientens psykiatriska problematik eller ålder.
Jarl, Josefin & Tällberg, Terese. 2012. Hundens betydelse för klienter inom arbetsterapi – amerikanska arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med hund i arbetsterapeutiska interventioner. Göteborgs univ, Inst f neurovetenskap och fysiologi, Arbetsterapi. Ex.arb. 15 hp.
Hunden anses vara betydelsefull för klienter då den bidrar till att öka deras motivation, gör aktiviteterna meningsfulla samt medverkar till en tryggare social och emotionell miljö.
Ivarsson, Lina & Johansson, Linda. 2012. Sällskapsdjurs hälsoeffekter hos äldre ? en outnyttjad omvårdnadsåtgärd. Högskolan i Halmstad, Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnad, Uppsats 15 hp.
16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framträdde följande kategorier: sociala hälsoeffekter, psykologiska och existentiella hälsoeffekter samt fysiska hälsoeffekter. Många positiva effekter noterades.
Jönsson, Jenny & Norrman, Sandra. 2011. Människans bästa vän. En hjälpande tass i demenssjukvården. Empirisk studie. Ex.arbete 15 hp, Linköpings universitet, Sjuksköterskeutbildningen.
Effekten av att använda hund i vård av demenssjuka undersöktes genom intervjuer med vårdpersonal. Det viktigaste fyndet var att hunden uppmuntrade till samtal, vilket bidrar till social gemenskap och ökat välbefinnande.
Karlsen, Veronika. 2006: Hundens betydelse i dagens samhälle. Inst för husdjurens miljö och hälsa, Sv lantbruksuniv. Studentuppsats.
I rapporten beskrivs hundens många användningsområden, förr och särskilt nu.
Karzhanet, A. & Tabrizi, R.M. 2009. Sällskapsdjurs inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Uppsala univ, Inst för folkhälso- och vårdvetenskap. Examensarb 15 hp.
Studien visar att sällskapsdjur har positiv inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande inom äldreboende. Djurterapi kan användas som ett komplement till andra åtgärder i omvårdnaden av äldre människor som bor i äldreboende.
Kindsjö, Jannice. 2014. Hur påverkas vård- och terapihundar av sitt arbete och hur uppfattar föraren hundens känslor? Sveriges lantbruksuniv, Inst f husdjurens miljö och hälsa. Studentarbete 15 hp.
”Jag kan inte säga om hundarna upplever arbetet som stressande eller inte på grund av det lilla antalet hundar (sex stycken) jag observerat men resultatet kan indikera att de kan uppleva en viss stress. Jag kan däremot inte säga om denna stress är negativ eller inte.”
Lantz & Steénmark. 2006: Animal Assisted Therapy. Djur och människa; ett team i behandling och terapi av barn och unga. Inst. för socialt arbete, Stockholms universitet, C-uppsats.
Sammanfattning av litteratur och forskning, med fokus på barn och unga. En mindre intervjuundersökning antyder att kunskap och tillämpning i Sverige har väldigt liten omfattning.
Larsson & Svensson. 2010. Effekter av vårdhund i demensvården. Intervjuer med personal på ett demensboende . Malmö Högskola, Hälsa & Samhälle. Ex.arb. Omvårdnad 61-90 p, Sjuksköterskeprogrammet.
Vårdpersonalen är positivt inställd till användandet av vårdhund som en del i omvårdnaden av dementa.
Lindberg & Odell. 2009. Sällskapsdjurs effekt på beteendeproblem hos äldre med demenssjukdom: En systematisk litteraturstudie. Högskolan Dalarna, Inst för Hälsa o Samhälle, C-uppsats.
De flesta studierna visade en positiv effekt av närheten till ett sällskapsdjur (oftast hund).
Linde, Sara & Magnusson, Elsa. 2008. Sällskapsdjurens betydelse för äldre människors livskvalité och omvårdnad: Systematisk litteraturstudie. Dalarnas högskola, Inst för hälsa och samhälle, Examensarbete.
Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden.
Löfgren, Jessica & Persson, Anna. 2006. Alzheimersjuka personers reaktioner på djurs närvaro i vården. Inst för hälsovetenskaper, Sjuksköterskeprogrammet, Fördjupningsarbete 10 p, Högskolan i Kristianstad.
Systematisk litteraturstudie. Resultaten visade att vid djurs närvaro förbättrades både verbal och icke verbal kommunikation, problembeteenden och olika fysiska parametrar för personer med Alzheimers sjukdom.
Löfroth, Linnéa. 2012. Ergoterapeuters arbete med hund som en del av ergoterapiprocessen. Arcadia – Nylands svenska yrkeshögskola, examensarbete.
Intervju med sex ergoterapeuter om deras arbete med hund som del i interventionen. Arbetssättet upplevs som positivt och man ser fysiska, psykiska och sociala förbättringar av att en hund deltar.
Löwdahl, Viveca. 2006: En kartläggning av hundägarens personliga vinst av att ha hund.
Stockholms Universitet, psykologexamensarbete.
Sex djupintervjuer analyseras enligt Grounded Theory. Hundägandet visar sig ge en personlig vinst eftersom det tillfredsställer många av människans grundläggande behov.
Malmberg, Karin. 2008. Utövande arbetsterapeuters syn på Animal-Assisted Therapy (AAT) inom svensk arbetsterapi. Hälsohögskolan Jönköping, avd rehab. Magisteruppsats, 10p.
Femton arbetsterapeuter intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med AAT. Man anser att AAT är en effektiv och användbar behandlingsmetod.
Meszaros, Camilla & Torssander, Erika. 2012. ”A highlight in a predictable life”: En litteraturstudie om sällskapsdjur och äldres välbefinnande. Mälardalens högskola, akademin för hälsa,vård och välfärd. M1-uppsats.
Kontakten med ett sällskapsdjur kan få äldre att uppleva välbefinnande och bidra till naturligt vårdande. De hinder som finns till att införa sällskapsdjur inom vård och omsorg bör ses i relation till den positiva effekt sällskapsdjur kan ha på individens välbefinnande.
Nilsson, Anna. 2010. ”Utan hunden hade jag varit någon annan”. Hundens betydelse under gymnasietiden. Linnéuniversitetet, Inst. för teknik, Yrkeslärarprogrammet. Examensarbete.
Elva kvinnliga elever vid naturbruksprogrammets hundinriktning intervjuades om hundens betydelse för eleverna och för studien. Baserat på intervjuerna och litteraturstudier diskuterar författaren hundens betydelse för självkänsla, självförtroende och den sociala utvecklingen, liksom hur hundens medverkan påverkat elevernas delaktighet i undervisningen och deras eget lärande.
Nilsson, Maria & Persson, Ann. 2011. Vårdhundens inverkan på patienten. – Åtta arbetsterapeuters erfarenheter. Karolinska Institutet, Inst f neurologi, vårdvetenskap och samhälle, Sekt för arbetsterapi, Ex arbete 15 hp.
Studien visade att vårdhunden hade en positiv inverkan på patientens motivation till aktivitet. Den möjliggjorde träning av sociala, fysiska, kognitiva och psykiska funktioner. Flera andra positiva effekter identifierades, allt enligt arbetsterapeuternas bedömingar.
Nilsson, Marie. 2012. Människa och Hund i samspel. En studie om hur personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder samspelar med hund i daglig verksamhet. Malmö Högskola, Specialpedagogiskt program, uppsats 15 hp.
Tre brukare med förvärvad hjärnskada observerades (filmades) i aktivitet med pedagogisk hund och resultatet analyserades utifrån Marte meos dialogprinciper. Flera positiva resultat påvisas och författaren drar slutsats: ”Utifrån resultaten i min studie, har jag blivit ännu mer övertygad om att hunden kan ses som ett pedagogiskt redskap, vilken i sin tur genererar många positiva effekter.”
Ohlson, Paula & Palmberg, Jenny. 2010. Sällskapsdjurs påverkan på äldre personer med eller utan demenssjukdom. En litteraturstudie. Blekinge Tekniska Högskola, Sekt för hälsa. Ex.arb. Vårdvetenskap, sjukssköterskeprogrammet.
Elva vetenskapliga artiklar identifierades i litteratursökningen. Samtliga indikerade positiva effekter av kontakt med sällskapsdjur.
Olsson, Anna. 2011. Upplevda aktivitetsvärden i arbete med hundar i daglig verksamhet för personer med förvärvade hjärnskador. Lunds Universitet, Inst. för hälsa, vård och samhälle, Avd. för arbetsterapi och gerontologi. Kandidatuppsats.
Studien visar att hundbaserade aktiviteter innehåller hög grad av inneboende symboliska, konkreta och självbelönande värden för deltagarna och bidrar därmed till deras upplevelse av meningsfullhet.
Persson & Ölund, 2006: Vad kan hunden tillföra sjukgymnastisk rehabilitering i Sverige? Luleå tekniska universitet, Inst. för hälsovetenskap, examensarbete.
En problemformulerande och deskriptiv studie om AAT.
Prim & Sundberg, 2007: Sällskapsdjurens inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande – en litteraturstudie. Högskolan Gävle, sjuksköterskeprogrammet, C-uppsats.
En noggrann granskning av 18 vetenskapliga artiklar från 1990-2007. Många positiva effekter påvisades i studierna.
Reneland, Johanna. 2010. Djur i vården av äldre personer på särskilt boende. – En systematisk litteraturöversikt . Göteborgs univ, Sahlgrenska akademien, Inst f vårdvetenskap och hälsa. Sjuksköterskeprogrammet. 15 hp.
Elva artiklar valdes ut och granskades. Många positiva effekter redovisades i studierna.
Sandström & Stenlund. 2005: Hundägarens relation till hunden. Hur hundägandet kan påverka motståndskraften mot stress hos hundägare. Luleå tekn univ, Inst f Arbetsvetenskap, Avd f Teknisk psykologi, C-uppsats.
Intressant litteraturgenomgång. 11 personer förde dagbok under en vecka. Respondenternas buffringsresurser ökade genom deras umgänge med hunden.
Silfverberg, Gunilla. 2009. Hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete. Ersta Sköndal högskola, Inst för vårdvetenskap, arbetsrapport 62.
Här presenteras det forskningsbaserade kunskapsläget på svensk och internationell mark om hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoinsatser.
Sörberg & Kärnebro, 2007: Hunderbara älskade – upplevelsen av hundens inverkan vid psykisk ohälsa. Umeå Univ, Inst för psykologi, D-uppsats.
58 personer intervjuades. Hunden verkar betydelsefull på många sätt vid psykisk ohälsa.
Wallin, Lotta. 2004. Zoonoser hos sällskapsdjur – en risk för immunsupprimerade personer . SLU, Vet.med.fakulteten, examensarbete 2004:3. ISSN 1650-7045.
Enkätstudie med 31 veterinärer, 31 läkare och 30 personer med nedsatt immunförsvar. Frågor som togs var bl.a. vilka zoonoser som anses viktiga, och hur information sker.
Wibäck, Jenny. 2009. Projekt Pedadoggen. Hunden som pedagogisk resurs i en Daglig verksamhet. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Magisterprogrammet i Handikappvetenskap.
Studien genomfördes med 5 personer som har intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder och vars dagliga verksamhet är att driva ett hunddagis. Hundträningen förefaller skapa goda förutsättningar för personlig utveckling.
Åkesson, Jenni & Orlova, Tatiana. 2010. Hundar på äldreboende. En empirisk studieom äldre vårdtagares och vårdpersonals syn på hundars betydelse för äldres livskvalitet . Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Sjuksköterskeprogrammet. Examensarbete i omvårdnad, 15 hp.
En rad positiva effekter konstaterades, både fysiska och psykiska.