Projekt

“Hund i vården”

$

Ordet ”vårdhund” bildade vi 2007 i samband med uppstarten av projektet "Hund i Vården". Detta hände en vårdag under blommande äppleträd utanför Uppsala.

Åren 2008-2011

I januari 2008 beviljades föreningen Hälsans Natur stöd för projekt ”Hund i vården”. Efter tre framgångsrika år beviljades projektet stöd för ett fjärde år som avslutades i februari 2012. Projektet drevs av Hälsans Natur som anlitade konsulter för genomförandet. Den styrgrupp som ledde arbetet bestod av representanter för Hälsans Natur, Uppsala kommun, Demensförbundet, Alzheimerföreningen, Stroke Riksförbundet och Riksförbundet Hjärnkraft och samordnare från Utomhuset Hälsohuset AB.

Under projekttiden deltog ett många amatörer och experter till att ta fram modellen för professionellt arbete med hund i vården. Det var bred samverkan mellan vårdpersonal, brukarorganisationer, myndigheter, politiker, etologer, hundinstruktörer med flera. Drygt 200 personer från skilda områden, både forskare och praktiker, bidrog under pro- jektet med både praktisk och teoretisk kompetens. Gemensamt byggde man upp en kravspecifikation för utbildning av vårdhund och förare samt riktlinjer för det praktiska arbetet inom vård och omsorg. Det utgjorde förarbetet till den nationella standarden som fastställdes 2013 hos Swedish Standards Institute, SIS. I den standarden finns en tydlig kravspecifikation för urval, utbildning och certifiering av både förare och vård- hund. Syftet med standarden är att alla insatser med vårdhund alltid ska utföras med samma höga kvalitet.

Verksamheten under projekttiden omfattade följande större delar:
Framtagande av modell för utbildning av förare och hund inkl tester för att bedöma om en hund är lämplig för arbete i vården samt ett praktiskt sluttest av hund och förare i simulerad vårdmiljö.

$

Utbildning arrangerades för drygt 100 vårdhundsteam och 68 legitimerad personal (vårdpersonal med rätt att förskriva hund på recept).

$

Stöd till cirka 60 vårdenheter med att utforma sina rutiner och riktlinjer för verk- samheten. Erfarenheterna samlades i en manual för att nya verksamheter skulle få stöd vid införandet av vårdhund.

$

Spridning av information om modellen gjordes genom deltagande i ett stort antal konferenser, mässor och seminarier. Bortåt 100 inslag i media varje år, såväl i fack-press (hund- och vårdtidningar) som i dagspress, TV och radio.

$

Stöd och råd till andra utbildare och till forskningsorgan med intresse för att utveckla och utvärdera verksamheten (högskolor och universitet och naturbruksgymnasier).

$

Råd och information till en stor och växande grupp studerande som skriv it uppsatser om olika aspekter på verksamhet med vårdhund.

Efter projekttiden: 2012 och framåt

Intresset för att ha vårdhundar som medarbetare har vuxit hela tiden. I skrivande stund (februari 2021) fortsätter man runt om i landet att införa verksamhet med vårdhund på 20 – 30 nya enheter varje år. I de allra flesta fall med stöd av den modell som togs fram inom projektet. Fortfarande anställs de nästan alla nya vårdhundsteam inom äldreomsorg, ett fåtal inom psykiatri eller rehabilitering efter stroke. Intresset för professionellt arbete med vårdhund är fortsatt stort, såväl från individer som från vårdföretag och kommuner som vill införa hund i vården. På både lokal och nationell nivå förekommer regelbundet inslag i media från någon enhet där en vårdhund arbetar.

Viktiga nya inslag som tillkommit efter projekttiden är en arbetsgrupp under ledning av Socialstyrelsen. Syftet är att sammanställa en vägledning med lagar och föreskrifter som berör verksamhet med hund i vården. I den arbetsgruppen deltar förutom Socialstyrelsen även Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket, Folkhälsoinstitutet och Statens veterinärmedicinska anstalt. Samordnaren från Arvsfondsprojektet med vårdhund, Ingeborg Höök, har varit gruppens sekreterare under två år. Socialstyrelsens Vägledning för hund i vård och omsorg publicerades under 2014.

Den svenska modellen

Den modell som togs fram under projektet innehåller två huvuddelar:

  • Utbildning av vårdhundsteam, inklusive tester för urval och certifiering
  • Introduktion på vårdenheter och stöd till enhetens rutiner för hundens medverkan.

Syftet med vårdhundens medverkan är stärka människor med funktionsnedsättning att välja och fatta sina egna beslut. Förarens roll är att göra det möjligt för patienten att hitta lösningar istället för att se hinder. Vårdhunden motiverar till lek och samvaro som bidrar till att se vilka möjligheter som finns inom räckhåll. Man kan säga att hunden bildar en bro mellan personal och vårdtagare.

Utbildning av vårdhundsteam (SS 8760000:2013)

Som nämnts, finns nu en SIS standard för utbildning av vårdhundsteam. Utbildningen ligger på eftergymnasial nivå och pågår på halvtid under ett år. En stor del av utbildningen kan enligt standarden ges på distans och förutom lärarledda lektioner ingår litteraturstudier, hundträning samt praktik inom vård eller omsorg med minst 5 timmar per vecka under 20 veckor (ca en termin).

Förkunskapskrav enligt standarden är att föraren ska ha vårdutbildning på lägst gymnasienivå samt minst två års dokumenterad yrkeserfarenhet inom vård och omsorg. Förarens hund ska ha godkänt resultat i ett lämplighetstest, och vara minst ett år vid testtillfället. Hunden ska också vara godkänd vid hälsoundersökning av veterinär.

Träningsprogram för blivande vårdhundar utformades under projektåren av etologer med lång erfarenhet av både teoretisk och praktisk kunskap om hundars behov och beteende och i samverkan med vårdpersonal.

Totalt omfattar utbildningen enligt SIS standard 800 timmar fördelade över ett år (halv- tid under ett år). Utbildningen avslutas med ett omfattande teoretiskt prov och ett praktiskt test i simulerad vårdmiljö med statister.

Standarden, med nummer SIS 8760000:2013, godkändes i juni 2013. 6

”HUND I VÅRDEN” ARVSFONDENS GULDKORN 2013